En resväska som inte går ihop. Trots att alla klänningar och kjolar är omsorgsfullt ihopvikta, trots att jag vänt och vridigt på allting annat för att det ska ta så lite plats som möjligt.

(Ett liv som inte går ihop.)

Vårvindar kastar upp fjolårslöv i parken. Virvlar som blåser upp från ingenstans för att upphöra lika fort igen. Bruna och frasiga, flagor från en höst långt borta. Ett förmultnande täcke drar sig tillbaka, ger plats åt någonting nytt. Ur marken växter sköra ljusgröna stjälkar. Lila, gula och vita kronblad. Solen känns fortfarande ovan i ögonen. (Pånyttfödelse.)

Han håller tag om balkongräcket, cigaretten mellan pekfingret och långfingret. Rökslöjor stiger och försvinner ut i tomma intet. En underton av blå. Han slår av askpelare och tar ett bloss. Solen faller in snett ovanifrån. Reflektion.