Även om jag bara har läst de första 14 sidorna kan jag med all säkerhet säga att Solstaden är en väldigt vacker historia. Mycket för att den är skriven av min favoritförfattare Tove Jansson, men även för att den handlar om en stad i USA befolkad av gamla damer. Det står om vita trähus med öppna verandor där gungstolarna står på rad. Och hur palmer vajar längs strandpromenaden.


 
"I St Petersburg finns det fler hårfrisörer än någon annanstans och de är specialister på att lägga små luftiga lockar av tunt vitt hår. Hundratals gamla damer vandrar under palmerna med vita och lockiga huvuden, herrarna är däremot inte så många."

"Miss Arundell skrek: Herregud, hon av alla människor! Titta på henne, hon är blek av glädje... De frågade: Vad ska du köpa? Och hon ropade Solsken! Solsken! Ett eget rum för mig själv! Så hade hon svarat, utan att tänka efter ett ögonblick. Hennes kropp var liten och kall och hon hade vunnit på egen hand, på sitt eget lottnummer, och rättvisa var äntligen skipad."