En söndagkväll i mitt fantastiskt innehållsrika och spännande liv kan jag titta på Agenda i SVT2. För er som aldrig sett programmet handlar det om domedagsprofetior i inslagsformat som sedan debatteras med en sakkunnig i studion. Programledaren ställer frågor och svaren brukar vara att läget är allvarligt.

Jorden har en befolkning på 7 miljarder som behöver mat. Att barnen i Afrika svälter fick 80-talisterna alltid höra när de lämnade kvar mat på tallriken. För några år sedan uppmärksammades skillnaderna i matkonsumtionen mellan västvärlden och övriga delar av världen. Vi äter och slänger för mycket, de har för lite. Köttindustrin går på högvarv men det löpande bandet räcker inte till även om industrin hela tiden effektiviseras. Lösningen? Äta mindre kött? EU satsar på produktion av insekter och larver. Proteinrikt och miljövänligt vilket man hoppas ska attrahera den europeiska marknaden. På en uppfödning i Holland eller kanske Belgien visas backar med larver upp och i filmklippet efter rörs de ner i en kaksmet eller blir dekoration på praliner. Mums.

Nästa inslag rör ungdomsarbetslösheten i Europa. En 19-årig tjej på Irland intervjuas och berättar om den hopplösa situationen. Om uppgivenheten på grund av att inte kunna försörja sig själv. Att inte kunna komma ut i livet på grund av att man av ekonomiska skäl tvingas bo kvar hemma. På Irland har antalet självmord bland unga stigit med 24 procent. Själv hade hon försökt ta sitt liv tre gånger.

Själv upptäcker jag att jag missat en varvs stickning mitt i mönstret och får således dra upp fem centimeter. Det krusiga garnet trasslar ihop sig och jag blir förbannad. För att EU tycker man ska äta insekter istället för att förespråka en vegetarisk kosthållning. För att man får så dåligt självförtroende av att vara arbetslös. För att man stickar fel ibland.