Idag har jag varit fått introduktion på mötesplatsen för äldre där jag ska vikariera på måndag. För att lära mig hur kaffekokaren fungerar. Var någonstans kakfrysen finns som är förseglad med ett stort hänglås. Vilken nyckel man ska öppna kontoret med så man kommer åt skåpet som innehåller nyckeln till kassaskåpet, som i sin tur sedan finns i ett rum långt bort som även det är låst.

På morgonprogrammet stod gymnastik. Vi satt på stolar i en ring och studsade en plastfotboll mellan oss. Gul med ett mönster av femhörniga Österrikiska och Schweiziska flaggor, typen man kan köpa på bensinmackar i nätpåsar. I början kastade vi lätta bollar att fånga, sedanbestämde sig någon för att kasta hårda bollar på den stackars vikarien. Alla kastade på mig. Vi sparkade och använde volleyslag. Bollen studsade mot väggarna och plasma-TV:n.

En liten dam ledde gymnasikövningar. Vi höll hårt i stolsryggarna medan hon högt räknade knälyften och balansövningarna till tio. Jag kände mig stel i hela kroppen och sträckte på mig, men då sa hon att "nej så ska vi inte göra".

En herre tittade upp från sitt korsord. "Är du instrumentalist?" frågade han. "Ja, jag har spelat blockflöjt i tolv år" sa jag och rätade lite på ryggen. "Jag har spelat dragspel i 85 år". Så vi bestämde att imorgon ska vi spela tillsammans.

Ett fikarum. Det heligaste på en arbetsplats. Genom fönstret såg jag min gymnasieskola och utanför gick elever på väg till Netto förbi. Med hjälp av ett reklamblad på bordet försökte jag memorera äppelsorterna man kan köpa där för 10 kronor kilot. Royal Gala, Red Delicious, Golden Delicious, Granny Smith, Ingrid Marie. Ursprungsland Italien och Sverige, max 5 kilogram per hushåll. 

På eftermiddagen stod det bakning på schemat. Besökare kom medan jag och praktikanten plockade fram ingredienserna. "Gör fem gånger satsen" var instruktionen och vi måttade upp femton deciliter mjöl på bordet. Runtom satt gamla damer som nogrannt följde arbetet och läste ur receptboken. De ville inte baka, bara äta kakorna när de var klara. Det blev till ett mysigt litet kafferep. Vi åt ungsvarma sirapskakor, hallonpaj, drack kannor med kaffe och småpratade om allt möjligt. Sedan sa alla hejdå och jag skulle lära mig sådant man gör i slutet av en arbetsdag.