Även om jag bara har läst de första 14 sidorna kan jag med all säkerhet säga att Solstaden är en väldigt vacker historia. Mycket för att den är skriven av min favoritförfattare Tove Jansson, men även för att den handlar om en stad i USA befolkad av gamla damer. Det står om vita trähus med öppna verandor där gungstolarna står på rad. Och hur palmer vajar längs strandpromenaden.


 
"I St Petersburg finns det fler hårfrisörer än någon annanstans och de är specialister på att lägga små luftiga lockar av tunt vitt hår. Hundratals gamla damer vandrar under palmerna med vita och lockiga huvuden, herrarna är däremot inte så många."

"Miss Arundell skrek: Herregud, hon av alla människor! Titta på henne, hon är blek av glädje... De frågade: Vad ska du köpa? Och hon ropade Solsken! Solsken! Ett eget rum för mig själv! Så hade hon svarat, utan att tänka efter ett ögonblick. Hennes kropp var liten och kall och hon hade vunnit på egen hand, på sitt eget lottnummer, och rättvisa var äntligen skipad."

Två väldigt vackra tecknade filmer jag sett på senaste: Trion från Belleville och The Illusionist. Båda tecknade av fransmannen Sylvain Chomet.

Trion från Belleville är en liten märklig historia om en pojke, en gammal dam och en sorgsen hund. Pojken hade som liten ett album med bilder på cyklister under sängen och den gamla damen tränar honom till att kunna deltaga i Tour de France. Hunden sitter mest i ett fönster och ser ledsen ut, ibland skäller den på förbisusande tåg. Under ett cykellopp blir den pojken (numera en ung man) kidnappad av maffian och bortförd till staden Belleville. Den gamla damen och hunden följer efter i en trampbåt över havet där de träffar på en jazztrio som sett sina bästa dagar.

The Illusionist handlar om en trollkarl som får sparken från teatern han jobbar på. Han reser iväg och hamnar på en skotsk pub där han får anställning och lär känna en liten flicka. Efter att ha tjänat ihop tillräckligt med pengar fortsätter han sin resa och flickan som tror att trollkarlen kan ge henne allt i hela världen följer med. De hamnar i Edinburgh där de bor i en ett hus tillsammans med en buktalare och en självmordsbenägen clown. Medan trollkarlnen kämpar för att få jobb på olika tillställningar strosar flickan runt på staneds gator och drömmer. Otroligt vacker historia, om något lite svårare och öppnare för egna tolkningar än den förra.

Det som är så fantastiskt fint med Sylvain Chomets filmer att att det knappt sägs någonting. Någon replik här och där, kanske lite nonsensspråk ibland. Iställer får illustrationerna tala, något som Chomet verkligen lyckats med. Små detaljer förklarar sammanhang, människors relationer och sinnesstämningar. Klurigt, eget och otroligt vackert. Rekommenderas varmt.