Vårt första Skypesamtal någonsin: Han gräddar scones, spelar cittra och förundras över fördröjningen i ljud och bild.

Och så faller snön utanför fönstret, täcker asfalten och betongen som jag tycker så illa om. Jag tog på mig både Pippitröjan och lusekoftan som mamma stickat. Gick ut och såg staden med nya ögon. Och med ens var allting vackert. 

Runt fem när alla skulle hem från jobbet behövde jag inte bara trängas med hjorder av norrmän, utan också deras långfärdsskidor och stavar som de balanserade på axeln.